Program 2018

(senast uppdaterad 2018-09-07)

Årets konferens har temat Hur breddar vi nyttiggörandet? och under konferensens två dagar lyfts olika aspekter av den här frågan. Den första dagen av konferensen gör vi en omvärldsbevakning av vad som sker inom ämnet, både i Sverige och internationellt. Under konferensens andra dag fokuserar vi på Sverige och lyfter frågor av nationell karaktär.

Våra parallella sessioner har i år delats in i tre spår och du väljer på plats vilket du vill medverka i.

Spår 1: Verktyg  –  Spår 2: Trender  –  Spår 3: Policy

Dag 1 – 17 september

09:00-09:45 Fika och registrering

09:45-10:00 Välkomsttal, Ursula Hass, ordförande SNITTS

10:00-10:40 Reflektioner kring ett breddat nyttiggörande Anne Lidgard, Director Silicon Valley Office, VINNOVA

Vad betyder egentligen nyttiggörande när vi pratar om universitetens roll i vårt framtida samhälle? Ett samhälle som riskerar att präglas av de stora tech-giganternas agenda och en alltmer uppskruvad utvecklingstakt? Kan universiteten säkra sin roll som självständigt tänkande institution, fri från politikens kortsiktighet, och samtidigt vara en relevant nyckelaktör som bidrar till en hållbar utveckling i Sverige?

Det är några av frågorna som jag kommer att beröra samt även reflektera över om det finns något vi kan lära av Stanford och Silicon Valley.

10:50-11:30 Paneldebatt: Konsekvenser av ett breddat nyttiggörande

Vad blir konsekvenserna om 33 % av lärosätenas budget ska handla om nyttiggörande? Vilka är för- och nackdelarna med att bredda vårt arbetssätt? Hur synliggör vi det nyttiggörande som redan sker vid lärosätena idag? Behövs det nya roller, organisationsstrukturer, etc? Var är gränsen för lärosätenas roll i nyttiggörandearbetet? Varför ska vi tjäna pengar på innovationer som uppkommit med skattemedel?

Moderator: Danielle Lewensohn

Panel:

  • Anne Lidgard, Director Silicon Valley Office, VINNOVA
  • David Budtz Pedersen, Professor (MSO), Aalborg Universitet
  • Andrew Telles, Head of Innovation, Grants and innovation office at Gothenburg University

11:40-12:30 Gruppdiskussion; Konkreta konsekvenser av ett breddat nyttiggörande

I den ekonomiska redovisningen från 2016 för sex av de största lärosätena rapporteras 0 SEK i medelsförbrukning för nyttiggörandeaktiviteter. Samtidigt sker både i Sverige och omvärlden ett allt tydligare arbete mot att öka nyttan av forskningen och universiteten kan knappast ignorera detta länge till om nyttiggörande skall vara en del av kärnverksamheten för lärosätena.

Hur ser målbilden ut på 3 års sikt och 10 års sikt och hur kommer vi dit? Om nyttiggörande skall vara signifikant del av universitetens verksamhet, vad ställer detta för krav på ledningen, organisationen, finansiärerna, och avnämarna i form av studenter och det omgivande samhället?

Syfte: Att få fram konkreta tankar om vad som behöver förändras såväl i vardagen som på ledningsnivå för att nå ett effektivt nyttiggörande på våra Universitet.

Diskutera i grupp vilka konsekvenser ett breddat nyttiggörande har eller skulle kunna ha på olika aspekter i vår profession;

  1. Spin off Creation och våra processer kring bolagsskapande och finansiering av nystartade bolag
  2. Samarbeten med andra parter som t.ex. näringsliv och andra myndigheter och i synnerhet internationellt
    Vilka typer av objekt och vilka förändringar i process måste vi ta hänsyn till.
  3. Innovationskontorens arbetsprocesser i forskarkontakter
  4. Finansiärer och finansiering av aktiviteter inom vår bransch
  5. Kompetenser som behöver tillföras

12:30-13:45 Mingellunch

13:45-14:30 Parallella sessioner

  1. Spår 1: Communicating Research Impact, David Budtz Pedersen, Aalborg Universitet
    A pressing issue for institutions concerned with knowledge translation is how to best communicate the impact of research in a powerful and convincing way. Getting the impact of research across is not just about facts and figures but connecting with stakeholders and understanding their capacity to mobilize, integrate and utilize knowledge. A key to success in knowledge utilization and knowledge transfer is understanding your target audiences, their institutional settings, and their limitations in terms of time and resources. In this workshop we look at tools for communicating research impact to policy-makers and stakeholders, including strategies for joint refinement of research questions and designs; sharing of expertise among knowledge-users and researchers; and joint development of a knowledge dissemination and implementation plan. Working collaboratively and communicating the impact of research continually throughout the research process is more likely to create change than transferring and sharing the final results.
  2. CRE8® the Future – Jernkontoret
    Jernkontoret, tillsammans med Sandvik, SSAB och några av de studenter som var med, berättar om erfarenheter och överraskningar då de använde CRE8® – en metod framtagen av Karlstads universitet. Elva multidisciplinära studentlag från 12 olika universitet gav kreativa lösningar på en frågeställning från Sandvik & SSAB. Vinnande lag fick 400 000 kr.Medverkande (live eller video):
    • Gert Nilson, Teknisk direktör Jernkontoret
      • Chef för Avdelning för forskning och utbildning
      • Forsknings- och utvecklingsfrågor
      • Strategiska innovationsprogrammet Metalliska material
      • Forskningsprogrammet Järn- och stålindustrins energianvändning – forskning och utveckling (JoSEn)
    • Eva Petursson, Forskningschef SSAB
    • Mattias Klockars, Forsknings- och utvecklingsdirektör Sandvik Materials Technology
    • 2-3 studenter varav en från vinnande laget
    • Cindy Bråtenfeldt, CRE8®-facilitator, Karlstads universitet

  3. Systematic ways to create, share, and implement knowledge in public private consortia – The SuMo model, Anette Larsson, Professor, Chalmers
    This presentation reports how SuMo Biomaterials (SuMo), a VINN excellence research centre for industry and academia on functional biomaterials, has systematically applied tools and worked with partner involvement to create, share, and implement knowledge efficiently between the centre participants. How a center, such as SuMo, is set up and operates greatly affects the efficiency in creating break-through knowledge as well as the ability to translate this knowledge into value for the center partners. It is not enough to perform research and hope for the best. Instead, a “SuMo model” consisting of a combination of methods, tools and ways-of-working was created and applied in the center. By sharing the “SuMo model” in this report the goal is to contribute to the further development of efficient industry/academy-centre collaborations in the future. A special focus will be on an overview of the “SuMo model” and how key success principles lead to the three prioritized initiatives that are the basis of the model. These initiatives are presented in detail with explanations of the key drivers of the initiatives, the approach that was taken and finally the outcome and results.

14:40-15:20 Parallella sessioner

  1. Spår 1: Impact Mapping - driving idea development towards Social Impact Karin Ackerholm, Innovationsrådgivare, LiU Innovation
    In recent years support for innovation, investment and collaboration has been more and more tied to the goal of creating impact through sustainable development – economically, socially and environmentally. The global SDGs specify focused areas in need of this development, but how does one go about securing impact? Through the practice of Impact Mapping and Management, you’ll get new insight on how to outline, assess and create positive impact.In this workshop Impact Mapping will be sketched as a tool for driving positive change for all ideas supported by the innovation system. In different phases of idea development focus might be more or less set on the long-term impact. The need for setting up a strategy for securing positive impact might come as a reaction to funding discussion at a mature stage, or as a starting point for a socially conscious venture.Impact Mapping helps structure what is to be accomplished, and more importantly, for what purpose. With this informed structure as a baseline, Impact management keeps priorities straight and help decision-making while connecting current actions to the long-term goalImpact mapping helps in
    • getting a shared focus for the team and as a template
    • matchning collaborators and investors through joint interest
    • avoiding confirmation bias
    • creating momentum and keeping priorities on track

    The focus of the workshop will be outlining how to use different behavioural patterns to guide the building of a valid approach – for customers, users and other stakeholders – and how this tool can create benefit for building thriving organizations that drive positive development.

  2. Spår 3: Hur påverkar den kommande styr- och resursutredningen (STRUT) oss inom nyttiggörande och samverkan? Lars-Olof Mikaelsson, Regeringskansliet och Janne Laine, Aalto University

    Just nu pågår en styr- och resursutredning (STRUT) som kommer att leverera sitt betänkande i slutet av året. Tanken med utredningen är att föreslå ett nytt system kring resursfördelning för universitet och högskolor som även inkluderar nyttiggörande och samverkan. Hur långt har STRUT-utredningen kommit i sitt arbete och hur tänker de när det kommer till de forskningspolitiska målen ”Öka samverkan och öka samhällspåverkan”? Ett liknande system finns i Finland, hur ser likheterna och skillnaderna ut mellan de olika systemen och vilka möjligheter samt utmaningar finns?
  3. Spår 2: Blockchain: Threats and possibilities Juho Lindman and Andrea Astalan, University of Gothenburg
    Workshop on the fundamental blockchain principles. We provide a hands-on workshop where we explain and discuss the fundamental properties of blockchain. The focus is on realistic assessment of the current state-of-the art and interesting possibilities it offers in the future.
    • What is blockchain?
    • What can it realistically do?
    • What are the limitations?

    Speakers /Session Leaders:
    Juho Lindman, University of Gothenburg, Blockchain Lab, Associate Senior Lecturer
    Andrea Astalan, Grants and Innovation Office, University of Gothenburg

15:20-15:50 Fika

15:50-16:30 Replacing Money with Sustainability: Ethics, Metrics, and International Collaboration, Phyllis Leah Speser, Foursight ST

I invite you to join me in a thought experiment.

We live in tenuous times, where the behavior of shortsighted captains of industry and mad politicians raise questions about the long term legacy of our species. As tech transfer professionals we are a cog in this machine. When we talk about tech transfer we commonly use  three metrics for measuring success: money, economic development, and knowledge dissemination.

In this experiment we replace money with sustainability. We will see that this shift can  have a significant impact on a global ecosystem driven in many ways by technological advance. The impact begins with changes in how we prioritize technologies for transfer, do deals, and follow-up to support and monitor. Even little hits and break-evens can be prioritized under this approach, which make it possible to move more of our technologies into use by industry, nonprofits, NGOs, and governments. It opens us up to transfers to rural  and other underserved populations and to new models for international collaboration, which in turn has some interesting benefits for meeting   economic development and knowledge transfer metrics.

Because of the role of technology in global society, replacing money with sustainability has significant impacts on climate change, population migrations, lifestyle, health, and politics. Along the way I will describe some of my own activities and those of others which demonstrate it is possible to implement more ethical perspectives successfully.

Dr. Phyllis Speser has a long experince in the field of Technology Transfer and helped develop the legislation that created the US innovation ecosystem which is emulated by innovation ecosystems around the globe.

18:00-ca 23:00 Konferensmiddag

Dag 2 – 18 september

08:30-09:00 Registrering och kaffe

09:00-09:45 Paneldebatt: Nyttiggörande - hur gör vi?

Under sessionen delar panelen med sig av konkreta exempel kring nyttiggörande från sina lärosäten, men även visioner och målbilder på kort och lång sikt.

Medverkande:
– Fredrik Hörstedt, Chalmers Tekniska högskola
– Sigrid Saveljeff, Vicerektor för samverkan, Högskolan Dalarna
– Aslak Felin, Designstrategi, RISE

09:50-10:30 Parallella sessioner

  1. Betvinga berget - så skapar vi stärkt innovationskraft genom samverkan Jin Moen, UU Innovation m.fl.
    När vi slår våra kloka huvuden ihop, öppnar upp för det oväntade och är nyfikna på varandras perspektiv kan vi flytta berg. Därmed inte sagt att det är enkelt. Örebro-, Linköping och Uppsala universitet har skapat en modell för samverkan mellan universitet och näringsliv som kan leda till samverkan i flera steg. Kan det vara en universell modell för samverkan? Likheter och olikheter är både en utmaning och tillgång i samverkan. Tillsammans delar universiteten med sig av hur de trots relativt olika utgångspunkter hittat en gemensam väg för att stärka innovationskraften hos små och medelstora företag i Östra Mellansverige.
  2. Spår 1: Open Access och innovation Jonas Gilbert, Södertörns högskola
    Kostnaderna för att ta del av forskningsresultat via de traditionella vetenskapliga tidskrifterna har bara ökat och, har enligt fler och fler blivit en bromskloss som idag förhindrar en vidare spridning av vetenskapliga artiklar. Genom Open Access, dvs spridning via internet, möjliggörs en vidare spridning av vetenskapliga artiklar direkt ut i samhället och över hela världen.Jonas Gilbert, bibliotekschef vid Södertörns högskola, berättar om sin syn på styrkorna med Open Access, vad det innebär i praktiken och hur kopplingen mot Vetenskapsrådets indikatorer för utvärdering av forskning ser ut.
  3. Nyttiggörande och mångvetenskap - att bygga samverkan över gränserna, Anna-Sara Lind, Professor i offentlig rätt, Uppsala universitet
    Hälsa definieras inte längre enbart som ”frånvaro av sjukdom”. WHO definierar numera hälsa som ”individens upplevelse av sitt välbefinnande”. Det innebär även socialt och existentiellt välbefinnande.
    Utöver ekonomisk välfärd som vård, omsorg och skola, handlar det även om livskvalitet och mening, sociala relationer och gemenskap, solidaritet och social sammanhållning, demokrati och inflytande, öppenhet och integration.Globaliseringen, den demografiska utvecklingen och människors växande behov av välfärdstjänster utmanar de rådande strukturerna och skapar behov av systemförändringar. En allt större språklig, kulturell och religiös mångfald gör att den framtida välfärden i allt högre grad kommer att kräva andra prioriteringar och nya utmaningar. Exempelvis har Innovativa Startups fått ansökningar i det som kallas ”transcendensindustrin” – innovationer inom existentiell hälsa.
    Centrum för forskning om religion och samhälle (CRS) https://www.crs.uu.se/ är en mångvetenskaplig centrumbildning mellan de juridiska och teologiska fakulteterna vid Uppsala universitet. Det är en mötesplats för ömsesidigt lärande om de stora utmaningar i dagens samhälle, vilken roll som juridik och religion kan spela, samt vilka innovationer behövs och är möjliga i denna kontext.

10:30-11:00 Kaffe och fika

11:00-11:40 Parallella sessioner

  1. Spår 2: Hur löser vi samhällsutmaningarna/Agenda 2030: Kommunikation som verktyg för nyttiggörande? Gunnar Dick, University of Oslo m.fl.
    Hur kan universitetens kunskaper komma till konkret nytta om kunskapen stannar på universitetet och inte når genomslag i de organisationer som arbetar med den konkreta verkligheten? Kunskapsöverföring är kanske som viktigast när samhället utmanas i sin grund vare sig det rör sig om främlingsfientlighet, miljökatastrofer eller världssvält. Bra exempel på konkreta kopplingar finns exempelvis i Oslo Universitets stora bidrag till lagstiftning inom miljöområdet och jämställdhet i Norge.  Hur kan vi skapa bättre förutsättningar för Universitetens deltagande i samhällets konkreta utmaningar? 
  2. Spår 1: From idea to innovation with the KTH Innovation Readiness Level™ Model, Gustav Notander, KTH
    KTH Innovation has over the last 8 years developed a model to make the road from idea to innovation more effective. This model is called the KTH Innovation Readiness Level™ Model and this session is an introduction to how it works and how to use it to improve the quality and increase the throughput in the innovation process.The model is based on the same principle as the Technology Readiness Level (TRL) but covers six of the most critical areas for successful innovation. It is a very useful tool to break down the road from idea to innovation into manageable steps, assess the current development stage of the idea, and determine the most relevant next steps.
  3. Spår 3: Samverkansskicklighet
    Incitament för samverkan efterfrågas av många och ett sätt kan vara att inkludera samverkan och samverkansskicklighet I forskare och lärares meritering. I sessionen presenteras hur samverkan skrivs in styrdokument och används på lärosäten i Sverige, följt av en diskussion om nyttan och hur det kan användas för framtida meritering. Sessionen leds av Anna Bergstrand, samverkansstrateg Högskolan i Borås och tillika projektledare för det Vinnova-finansierade projektet MERSAM.Medverkande:
    – Johan Lilliecreutz, VD, LiU Holding AB
    – Mats Danielson, Rektorsråd, Stockholms universitet

11:45-12:30 Sustainability in a transformative world – SDGs and the role of disruptive innovation, Linda Bell, Head of Resources and Development Unit, Stockholm Environment Institute

Mer information kommer

12:30-13:45 Lunch

13:45-17:00 Egna möten
När konferensens program avslutas vid lunch öppnar vi upp konferensrummen för SIG-möten och interna möten. Om du är intresserad av att boka ett rum, kontakta johanna@snitts.se